Vi är en stor familj men gud vad jag älskar min familj ..det finns alltid någon i hemmet jag är nästan aldrig ensam .. vi sitter alltid och äter långa middagar ihop och det är fullt bord och mycket prat ..det går åt mycket mat och många skratt.. mycket tvätt och långa kramar..

Nu är det bara en vecka kvar sedan flyttar min store.. lille.. pojk till eget hem..kan säga att känslorna vandrar emellan den känslan jag själv hade som ung då mitt egna hem var det bästa som fanns till att jag nu som förälder tycker att...vad tusan har hänt har han blivit så stor så himlens stor så snabbt... han kan väll stanna lite till hemma..men sen tvekar jag nästa sekund då jag får plocka upp hans handduk på badrumsgolvet och tvätta hans kläder och bära hem flera liter av mjölk och att han tydligen vet bäst om allt.

 Jag kommer verkligen i mitt lilla modershjärta ha en stor saknad till att inte varje dag få höra hans glada skratt och våra långa konversationer om allt och ingenting .. när han fixar datorn åt mig.. hans omtanke och hans fina kärleksförklaringar..

Det börjar något nytt för honom ... det börjar något nytt för mig..